Jag blev sugen på att baka chocolate chip cookies så jag plockade fram mitt receptblock och satte igång. Något som inte är helt ovanligt när jag bakar är att jag i sista sekund tillsätter någon "bonusingrediens" som jag kommit på i stundens hetta. Ibland blir det bra, ibland inte. Den här gången slängde jag i lite gula och vita marshmallows samt lite saffran. Det är ju trots allt jul! Det blev faktiskt väldigt gott. 

 

Jag hittade ett recept på råglimpor i en av tidningarna från BAKA som jag bestämde mig för att prova. Det blev väldigt bra, recepten som publiceras i deras tidningar kan man alltid lita på. Det finns ju inget värre än att baka efter ett recept som uppenbarligen rafsats ihop i all hast, för att personen i fråga bara vill få ihop tillräckligt många recept för att kunna publicera sin receptbok, och det snabbt. Förmodligen har de inte heller några som helst planer på att få utge ytterligare en receptbok, för vem köper nästa bok när man inte ens kunde använda recepten i den första? 

Jag äger en bok av detta slag. En väldigt stylad och snyggt gjord receptbok med många fina bilder. Jag har gett mig på många utav de recept som finns där i men det stämmer verkligen inte! Till exempel så skulle jag en dag göra brownies enligt deras recept, i receptet står det angivet vilket mått formen/långpannan ska ha för just den här smeten. Jag hittar en form med näst intill exakt mått men tycker att den känns lite väl stor. Hur som helst så häller jag smeten i formen och neheee, det täcker inte ens botten! Jag får rota fram en ännu mindre form att grädda i (ungefär hälften så liten) och häller över smeten i den. Det blev i alla fall bättre. Jag gräddar mina brownies och börjar förbereda glasyren. Glasyren som skulle bres ovanpå dessa brownies var enligt receptet en tjock, fluffig och krämig glasyr som utgjorde ett ca 1-1,5 cm tjockt lager på den höga fina brownien på bilden. Jag tänkte då att eftersom jag gjorde mina brownies i en mycket mindre form måste ju i alla fall den mängden de anger i receptet vara lagom till min lilla form..men nej!

Jag plockar ut mina brownies ur ugnen och låter det svalna medan jag gör klart glasyren. Glasyren som skapades utifrån deras recept var inte alls en fluffig glasyr som man behövde bre ut med slickepott eller liknande, nej, det här blev en såsig glasyr som man fick hälla över browniesarna och det var med nöd och näppe att det täckte nästan allt. Formen behövde stå i kyl för att glasyren skulle stelna vilket inte uppgavs i receptet och när jag skar upp dem och inser att trots att receptmakaren gräddat sina brownies i en dubbelt så stor form som jag så har han/hon ändå fått dem dubbelt så höga. Ytterst märkligt. Dessutom fick han/hon som sagt ett 1-1,5 cm tjockt lager fluffig topping medan jag fick ett inte ens mätbart resultat. Pff, gott blev det inte heller, haha. Liknande saker har inträffat varje gång jag försökt mig på ett annat recept i den där tjusiga och piffiga boken. Synd, väldigt synd!

 

Så det jag ville komma till var att jag uppskattar välgjorda recept och jag tar dem verkligen inte för givet längre. 

 

Tillbaka till brödet! Det räckte till två limpor så jag valde att göra en rund och en avlång limpa som båda fick jäsa i jäskorgar.

 

Saffran. saffran, saffran! Jaa, men det är jul och jag älskar saffran! 

 

Nu har jag gjort härliga saffransskorpor, enligt Leila Lindholms recept. De är verkligen supergoda och jag bakar dem varje jul. Enligt receptet ska det vara hel sötmandel i skorporna men jag hade bara flagad mandel hemma så jag tog det istället. Det går ju lika bra vilket som, det är väl en smaksak. Personligen tyckte jag nog att skorporna var lite lättare att skära upp med flagad mandel istället för hel mandel.

 

En julig variant på maränger. Jag valde att göra mina maränger med saffranssmak men det går ju att variera smaken på marängerna i all oändlighet. Receptet som jag valt att dela med mig av här ger frasiga maränger med ett segt inre. 

 

Som jag sade så har jag inte gjort något stort pepparkaksbygge i år. En söt liten stuga fick det bli, men trots dess ringa storlek fyller den vår lägenhet med en ljuvlig pepparkaksdoft. 

 

En klassiker. Ibland kan jag, som säkert många andra, få ett plötsligt sug efter något jag älskade när jag var liten. En av de saker jag kunde föräta mig på när jag var mindre var Skogaholmslimpa.. Nu köper jag ju inget fabriksbröd längre pga en rad olika skäl men då är det ju faktiskt inte svårare än att göra sin egen s(kogaholms)irapslimpa!

 

 

 

Jag måste erkänna att jag är lite trött på saffran i dess mest förekommande form, nämligen lussekatter. Det är gott men väldigt förutsägbart. Så jag kommer inte att baka några i år, däremot kommer jag baka med saffran i lite andra, mer intressanta former.

 

Först ut på saffransfronten den här julen är saffransmuffins. Jag har fyllt dem med riven mandelmassa för att lyfta smaken lite extra och för att göra dem extra saftiga. Supergott!